Kroniskt beroende

Rista det i taket

Rista det i sten

Mitt hjärta för evigt taget

Förlåt att jag blev sen

Det där bara vi två ser

Fast ingen vågar nämna

Likt en kör vi båda ber

Att slutligen va den att lämna

Det finns en skog

Där jag i tyst inväntar vår

Ensamheten ger mig mod

Att lämna saknadens tår

Jag har ett kroniskt beroende att rimma när jag skriver.

Det klär allt i en mantel av oklarhet, törstar han rim?

 

Hur går det att sakna 

Med det fortfarande i famn

Tanken ger mig ångest

Att höra ekot viska ditt namn